malin wallquist

Jag bodde på Köttbullegatan nummer fläsk, tre trappor upp på nedre botten. Där låg jag i min bottenlösa säng och läste spännande tågtidtabeller. Plötsligt hörde jag ljudlösa steg i trappan, och en man kom in med en bladlös kniv utan skaft. Han stack kniven i hjärtat på mej, men som tur var hade jag hjärtat i halsgropen och överlevde. Jag sprang ner till hamnen, båten tutade och bryggan gick. Efter en lång resa råkade jag ut för skeppsbrott som jag polisanmälde, och flöt i land på en rostig spik. Jag kom till en obebodd ö där nakna kanibaler dansade omkring med händerna i byxfickorna. Jag gick fram till en hydda, sparkade upp dörren och hoppade in genom fönstret. Därinne låg fem uppätna mackor på ett bord. Jag åt upp dem och fortsatte sen in i djungeln. Plötsligt stod jag öga mot öga med två lejon. Jag sköt det ena med mitt sista skott, sen lyfte jag bomullstussar tills jag fick ryggskott, och med det skottet sköt jag det andra lejonet. Sen ramlade jag ner i en fallgrop där det fanns en rasande tiger. Nu hängde mitt liv på en skör tråd! På den tråden klättrade jag upp, och sen sprang jag ner till stranden och skrek så det eka, och i den ekan rodde jag hem.


När jag var mindre kunde jag den här historien utantill (nu har jag fuskat...) och när jag var ännu mindre var det Petter och hans fyra getter som gällde (att kunna utantill alltså...), vilka bekymmer man hade då... Då när man var tio år... Eller kanske fyra... Men antagligen kommer det tider när man tycker något i stil med Vilka bekymmer man hade då när man var 25... Hmmm...

Idag har det i alla fall inte blivit nåt plugg! Fredagar är ju min jobbardag =) Och hurtig som jag var så GICK jag hem från Lambotown, med alldeles för mycket kläder och för tung ryggsäck... Efter en skön dusch och lite mat kände jag mig dock som en människa igen =)

Nu är det snart dags för upplösningen av idolfinalen, ska väl kanske värma mig en liten glögg till =)




"...himlen var så blå"