malin wallquist

Det är kanske meningen att man ska uppdatera sin blogg när det händer något stort..? Då kan man ju verkligen säga att det är dags nu!

I onsdags kväll, den 26:e oktober, kom vår fina lilla flicka till oss ♥ 

På tisdagskvällen den 25:e kände jag av lite lite mer än vad jag gjort de senaste veckorna, men eftersom jag inte visste hur det skulle kännas trodde jag ändå inte att det var något. Vaknade sedan på natten och "klockade" fem (oregelbundna) förvärkar inom en timma. Fattade nog ändå inte att det var något på g eftersom man kan vara i latensfasen med förvärkar i några dagar och det var ju som sagt bara oregelbundna värkar. Thomas fick helt enkelt gå till jobbet som vanligt. Förvärkarna under morgonen och förmiddagen gjorde rätt så ont och jag tyckte inte att det hjälpte speciellt mycket att andas genom dem... Vid 11-hugget ringde jag förlossningen som menade att det bara var att vänta på regelbundna värkar, annars hade vi bara fått åka hem igen. Jag mådde vid det här laget ganska illa och barnmorskan trodde att det berodde på smärtan och rekommenderade värktabletter. Jag fick en värk precis när jag pratade med förlossningen och kunde väl ändå hyffsat ta mig igenom den samtidigt som jag pratade. Jag kunde sedan slumra till mellan värkarna och därför kändes det som jag hade värkar hela min vakna tid, vid halv två var det ungefär 6-15 minuter mellan värkarna. När Thomas kom hem från jobbet tog jag en lång varm dusch, som faktiskt hjälpte rätt så mycket och sedan ringde vi förlossningen igen, då var värkarna verkligen täta, även om jag inte hade riktigt koll på tiden mellan dem. Den här gången fick vi rådet att klocka värkarna för att ta reda på om de var tillräckligt långa och regelbundna. Efter tre värkar med samma tidsintervall bestämde vi oss, att nu åker vi in. Vi packade ihop det sista, jag åt lite kräm och sedan bar det av! Bilresan blev ganska lugn och jag fasade för att värkarna nu avtagit... Väl framme vid förlossningen träffade vi en av Thomas jobbarkompisar som efteråt berättat att jag såg rätt så medtagen ut. Vi var inne på förlossningen vid 16-tiden, fick då lämna urinprov, och där sittandes på toaletten kom en värk och vattnet gick, påminde om en vattenballong som sprack =) Jag fick därefter lägga mig i en säng och det togs en ctg-kurva på mig och bebisen. Thomas frågade barnmorskan om hon trodde vi skulle få vara kvar, hon kunde inte svara på det riktigt men trodde nog det. När sedan den vaginala undersökningen gjordes på mig fick vi svaret, jag var helt öppen, alltså tio centimeter och nej, vi behövde inte åka hem... Barnmorskan lät inte ens Thomas gå och parkera bilen, hon tyckte nog att jag behövde honom =) Någon bedövning eller liknande hade det ju inte hunnit bli tal om men nu fick jag i alla fall lustgas! Vi fortsatte följa ctg-kurvan och jag hade faktiskt lite svårt att lita på min kropp utan ville hellre följa värkarna utifrån kurvan, vilket inte heller var så bra då den inte fungerade till hundra procent när jag rörde på mig och så vidare. Jag fortsatte andas med lustgasen igenom värkarna och med massage från Thomas när han kom åt. Värkarna kom med ganska långa mellanrum men var istället rätt så långa och mellan dem var allt "som vanligt", barnmorskan sa på skoj att det ska ju faktiskt göra ont! =) Trots att jag både låg ner, var uppe och stod och var knästående i sängen verkade det som att det inte hände så mycket, Modde ville inte riktigt tränga ner i bäckenet så till slut fick jag värkförstärkande dropp (tror jag, något sprutade de i alla fall in i armen), enligt min journal började krystvärkarna 19.40 och 19.57 var hon ute, ja HON =) Vi som varit helt inställda på pojke fick oss nog en liten chock ner Modde kom ut med snippa! ♥ Även krystvärkarna kom med ganska långa intervaller så jag kan inte hunnit med så många, inför den sista värken (visste jag ju inte då...) fick barnmorskan säga till mig att hålla emot, vilket inte var så lätt, jag ville ju hjälpa till! Ut kom hon i alla fall och var ju såklart världens absolut finaste lilla bebis!! ♥ Hon var 50 centimeter lång och vägde 3770 gram, perfekt helt enkelt =)

              Tänk att hon redan varit hos oss i en hel vecka, lilla prinsessan ♥ tiden går alldeles för fort!!

                         



"Oh, baby baby"