1/12 -11

Första december idag och fortfarande inga adventsprylar framme, men jag var åtminstone och hämtade lådan med stjärna och stake i förrådet häromdagen... Så nu står den i klädkammaren istället... Får väl se när jag/vi orkar ta tag i det där! Förra året i december skrev jag ett lite irriterat inlägg här på bloggen om att vi hade för mycket plugg så att jag inte kunde njuta av julen och att jag skulle ta igen det den här julen (du kan läsa vad jag skrev då, här). Vad jag inte visste då (men hoppades innerligt på) var att vi skulle ha en liten groda här hemma på fem veckor som tar upp det mesta av vår tid och ork. Jag skulle gärna vilja göra alla de där grejerna jag skrev om förra året, men nu orkar jag faktiskt inte. Men i år är jag i alla fall inte lika besviken på orsaken till den frånvarande julstämningen =) Juligast idag är pepparkakorna (köpta förstås)!



Känner att jag behöver skriva av mig lite om amningstrubblet med... Förra veckan var jag ju på amningsmottagningen och fick visa upp amningen och brösten. Det konstaterades återigen att lilla grodan tar rätt tag om bröstet och att brösten i sig inte såg "sjuka" ut, men att något kunde vara galet inuti. Fick ju medicin mot svamp som tyvärr inte gav något resultat, odlingarna på mjölken visade inte heller att något var fel, något jag fick reda på i tisdags eftermiddag. Resten av den dagen gick mest åt till att gråta... Grät när jag tänkte på amningen, när jag tänkte på lilla prinsessan, när jag tänkte på ersättning, när jag tittade på lillan, när Thomas tittade på mig eller när han sa hur duktig jag var, när jag ammade och när jag skulle dra hela historien för pappa i telefonen, mycket tårar helt enkelt! Under kvällen tog jag i alla fall beslutet att sluta med att amma och plåga mig själv... Sista amningen genomfördes sedan under natten/morgonen. Igår pratade jag först med bvc och gick sedan ner till stan och fixade med ersättning och ytterligare en flaska (måste nog ändå införskaffa ännu fler...). Första "dosen" ersättning fick lilla grodan någon gång under eftermiddagen igår och det gick ner utan minsta problem, även under natten bjöds det på ersättning och gick mer smärtfritt än jag vågat hoppats på. För att underlätta för lillans mage och även för mina bröst kommer jag fortsätta pumpa ett tag några gånger/dag, något som känns helt okej eftersom det av någon anledning inte gör alls lika ont att pumpa som att amma. Någonstans inom mig finns en förhoppning om att smärtan ska gå över och om jag då har pumpat ut mjölk kan jag ju börja amma igen om det passar. Ska en extra gång till bvc imorgon för att få ännu mer koll på det här med ersättning och pumpning!

Inatt ammade jag ju som sagt inte alls så imorse var brösten sprängfyllda och det nästan dröp av mjölk om amningsinläggen =) Att amma offentligt har inte varit några problem hittils, men däremot känns det inte lika kul att dra fram pumpen när man är på stan till exempel, men det ska tydligen pumpas ungefär samma tid på dygnet varje gång för då ställer mjölkproduktionen in sig på det, så att jag slipper känna mig bröstopererad varje morgon... Idag har F och lilla M varit här och när M låg vid F:s bröst satt jag och pumpade (jag var tvungen för att inte sprängas), och samtidigt hade vi en fastighetsskötare här och fixade våra fönster. Han kom ut från lilla grodans rum för att säga något när vi satt där i soffan, och det var han som tyckte det var mest pinsamt om man säger så, när han skulle gå sedan gick han inte in och sa hejdå direkt utan pep ut genom ytterdörren fortare än kvickt =)

Lilla grodan mår i alla fall bra och går upp i vikt som hon ska, i tisdags vägde hon 4960 gram, alltså bara 40 gram från 5-kilosstrecket =) Om ersättningen är lika bra som min mjölk har hon nog redan passerat det! =) Och efter att beslutet om amningen är taget mår jag faktiskt också bra, trots att det fortfarande känns i brösten efter pumpningen (även lite under tiden, men det kan jag ju reglera lite själv...), men det känns bättre i själen och hjärtat helt enkelt! ♥

                             



Jag hade väl kanske kunnat julpynta och städa lite istället för att blogga, men det var ju det där med att prioritera... =)

Måste förresten skicka lite skynda-dig-att-komma-nu-då-hälsningar till E:s bebis i magen, för även om det är jobbigt ibland så är ju livet med bebis också alldeles alldeles underbart! ♥




"Men det blir bättre om vi e' tillsammans
Så mycket bättre för oss allesammans
Så mycket bättre, för o o o ooh oss"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback